Jakt | Borderterrier

Borderterriern som jakthund

Eftersom jakten bara är en mindre del av jakthundens och jägarens liv så är det viktigt att jakthunden också fungerar som familjehund. En egenskap hos många borderterriers som nu i modern tid särskilt uppskattas av jägare är dess förmåga att vara något av en ”dr Jekyll och mr Hyde” Med stort tålamod lekkamrat till barnen hemma ena dagen och nästa dag i hasorna på vildsvin i skogen. Hundens storlek gör den också lätt att handskas med, den håller sig frisk och är enligt sambla.se en av de tre billigaste raserna att äga.

Forskning visar att det är större skillnad avseende "personligheten" mellan individer än mellan raser så egentligen kan man inte prata om en rastypisk mentalitet. Men gemensamt för många borderterriers är att hunden är social, lugn och kan samsas med barn och andra husdjur, i jaktskogen är den uthållig, har lagom med viltskärpa och stort mod. Men det är viktigt att komma ihåg att det är en terrier, utanför familjekretsen ses ofta katter och andra smådjur som jaktbyten.

En borderterrier jagar allt oavsett om viltet har klövar, tassar eller fjädrar men efterhand brukar hunden föredra att jaga det vilt man skjuter för den. Precis som med alla jakthundar förändras också beteendet allt eftersom hunden får mer erfarenhet och träning.

Borderterriern som kortdrivande och stötande jakthund

Borderterriern lämpar sig särskilt bra för de mindre jaktmarkerna eller där jakten bedrivs i uppdelade såtar. Den har oftast ett inte allt för stort sök vilket är en fördel när mindre såtar ska jagas av med avbrott emellan. Man vill inte att hunden ska jaga igenom alla såtar på en gång eller helt enkelt förvinna i väg på egna äventyr. Detta är särskilt viktigt om det finns större trafikerade vägar i närheten. Det finns få saker en hundförare får så ont i magen av som att se sin hund på GPS:en springa mot en tätt trafikerad väg.
En fråga när borderterrierns egenskaper som jakthund diskuteras är om de skallar i löpan. De flesta bordrar skallar när de precis får upptag men kan därefter tystna när de följer viltet i löpan men det finns borderterriers som driver med skall. Ofta uppskattas det att borderterriern skallar just vid kontakt med viltet, då vet skyttarna vart viltet är och vilken riktning de tar just där och då. Med modern utrustning i form av GPS pejlar kan man också ifrågasätta hur viktigt det egentligen är att jakthunden skallar i löpan.
Också frågan om hur länge en borderterrier driver viltet diskuteras men även det är högst individuellt och påverkas av många faktorer så svaret på den frågan är ”hur långt är ett snöre?”. Men allmänt kan sägas att borderterriern är en kortdrivare alternativt stötande hund, långdrivande borderterriers är mer ovanligt.

Borderterriern som jakthund i gryt

Borderterrier.se använder medvetet inte benämningen "grythund" se orsak till det på sidan Historia.
Borderterriern används för jakt, skyddsjakt och eftersök på räv, grävling och mårdhund i gryt. Träning för jakt på vilt i gryt har försvårats i Sverige eftersom reglerna för hållande av grävling i fångenskap och för genomförande av grytprov har skärpts. Men i till exempel Finland har man insett vikten av att ha tränade jakthundar för att i gryt jaga den invasiva mårdhunden. I Finland fälls årligen 170 000 mårdhundar, i Sverige sprider den sig nu norrifrån och kanske får vi en annan syn på behovet av för gryt tränade jakthundar även här.

I grytsammanhang brukar man prata om två olika beteenden hos borderterriers. Vilket beteende hunden har är individuellt, förliggare eller sprängare.
En förliggare söker upp viltet i grytet och ligger en bit från grävlingen eller räven och skallar, detta om viltet går till en blindgång eller bo nere i grytet. Jägaren gräver sig då ner och gör ett nerslag i grytgången bakom hunden för att komma åt vilt och hund. Eftersom det kan ta tid så är det viktigt att hunden är uthållig och inte lämnar viltet. Om grävlingen eller räven flyttar sig i grytet följer hunden efter.
En sprängare används för jakt på räv. En sprängare har ett rörligt arbetssätt som gör räven otrygg och väljer att lämna grytet. Hunden söker upp räven, bryter kontakten och söker nya vägar i grytet. Hunden kan även ibland komma upp från grytet och gå ner igen, gärna i en annan ingång. Detta gör räven orolig och får den att lämna grytet.

Borderterriern som eftersökshund

Eftersökshund, hane född 2016, "Enzo" Wästborders Porthos

En borderterrier har i allmänhet stor vilja att spåra och det är därför lätt att träna den för eftersök. Eftersom arbetsviljan är hög så är spårtempot ofta högt och spårningen yvig, särskilt hos unga hundar. Men får man sin borderterrier att spåra lugnt och metodiskt så kan det bli en riktigt bra spårhund.
Det finns borderterriers som används vid eftersök på trafikskadat vilt, en nackdel vid eftersök kan vara att hunden är för lätt för att dra ner ett skadat djur om det behövs. Men även här finns det individuella skillnader och många borderterriers kan trots sin förhållandevis låga vikt till exempel dra ner skadade rådjur.